Lite om hundarna.

För att folk ska förstå lite mer om mig och mina hundar lägger jag in bilder och skriver lite om bilderna och lite runt om.


Samba är min alldeles egna hund som jag älskar mest. Förra året tror jag det var blev hon SUCH i tvååker. Ingen var gladare än vad jag var just den dagen och hela den vecka och månaden. Här är Samba med alla sina priser och rosetter som hon vann en gång när hon va valp. På en dag.


Samba kommer från kennlen Stand up´s. Jag och Samba har fått jätte fina blommbuketter av de, första gången var en jul för att jag och Samba va så duktiga och alltid vann på våra kurser. Det är då mamma tog denna bilden på oss. Vi fick andra gången när vi tillsammans blev champions. Tack till Stand up´s.


Jag går alltid valpkurser med mina valpar. Har ALLTID kommit med på prispallen på alla kurser jag gått och det bevisar hur duktiga hundarna är. Men inte minst jag, som tränar och verkligen vill ha så bra hundar som möjligt. Vi vill verkligen inte ha hundar som är agressiva. Och det har vi inga heller.
Här är jag och Schakki på hans valpkurs när vi gick i skogen för socialträning.


Ofelia är en väldigt duktig mamma och har haft sina fem valpkullar nu med E-kullen som nyss är född. Alla hennes valpar är fina och helt friska i huvudet då de träffar människor från 2-3 veckor till de flyttar. Är ute hela sommrarna om det går. Men Ofelia har tröttnat på hundutställningar. Hon går in i ringen med öronen bakåt och väntar bara till det tar slut. Men de priser och fina omdömme hon har fått överväger. Så länge hon är duktig och är den bästa mamman som finns räknas det mest !


I c-kullen fanns det många sötnosar som det alltid finns såklart.



Samba och Schakki är min och mammas. Mamma fick Schakki i födelsedags present av pappa. 



Schakki är även tillgänglig i avel för lämpliga tikar ! Han är ju en underbart fin kille !


Denna bilden på våra mittlar är tagen i vintras. Sol, snö & mittelspitzar. Kan det bli bättre??


 I augusti fick jag en ny liten valp. Men tyvärr fick vi avliva henne den 1a April så hon hade patella grad 2 när hon bara var 9 månader gammal. En enorm sorg i mitt hjärta ! Kommer alltid att sakna henne...


Den förra bilden här över är tagen av en fotograf. Och även denna på oss tre. Jag och mina små bebisar.  Vila i frid Sorita!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0